6:or Glimmer
7:or Granit
8:or Diamant
9:or Flinta
Dokument för utskrift
Elevhälsan
Elevrådet
Expeditionen
Frånvaro
Historik
Hitta hit
Kontakta oss
Läsårsdata
Matsalen
Rektorns sida
Samarbete med...
Scheman
Skolledning
Skolrådet
Skolwebben
Styrdokument
SYV
Söka till
Uthyrning
Vaktmästeriet
Ämnen
Galleri

Ladda ner dessa
program för korrekt
visning av hemsidan


NO

6:an     7:an     8:an     9:an

Aktuellt i 6:an


växter och djur och ekologiavsnitt
Upplagt 2011-09-13
 
Lokal pedagogisk planering: Växt- och djurexkursion

Förankring i kursplanens syfte :

● Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
● Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.

Innehåll:

Natur och samhälle
● Djur och växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband.
● Ekosystem och närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.

Konkretisering av mål:
● Eleverna ska få grundläggande kunskaper om hur man artbestämmer olika arter.
● Eleverna ska förstå principerna för att nyckla olika arter.
● Eleverna ska förstå grunderna för fotosyntes och förbränning.

Begrepp:


Ekosystem
Konsument
Kretslopp
Kulturskog
Mångfald
Nedbrytare
Nisch
Näringsväg
Näringspyramid
Population
Producent
Predator
Symbios
Urskog


Arbetssätt:

Eleverna gör en exkursion ut i närområdet, och tar med hjälp av olika nycklingsverktyg reda på vilka växter och djur som finns där. De ska även jobba med grundläggande ekologi och ekologiska samband.

Dokumentation:

Arbetet dokumenteras genom att eleverna gör affischer som sätts upp i klassrummet. Dessa fotograferas och läggs upp på skolwebben.







Bedömning: Börjar gälla 2012

Konkretisering av mål E C A
Samtal och diskussion. Eleven ställer enkla frågor som till viss del för samtal och diskussioner framåt. T ex Varför är bladen gröna? Varför ser bladen olika ut? Varför bor de här djuren här?

Eleven använder sig av ett fåtal källor, t ex bara biologiboken.

Eleven ställer frågor som för samtalen och diskussionerna framåt t ex varför bor den här grodan bara här? Varför har löven olika färg på sommaren och hösten?

Eleven använder flera källor t ex biologiboken och ett upplagsverk eller någon källa på nätet.

Eleven för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
T ex om grodan bara kan bo här, så måste det bero på någonting i miljön, vad kan det vara? Hur undersöker vi det?
Vi kan konstatera att löven har olika färg på sommaren och hösten, vilka är orsakerna till det? Hur kan vi undersöka det?

Eleven använder flera källor t ex biologiboken och ett upplagsverk eller någon källa på nätet. Eleven undersöker dessutom källornas tillförlitlighet.
Fältstudier Eleven använder utrustning på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven använder utrustning på ett ändamålsenligt sätt. Eleven använder utrustning på ett säkert,ändamålsenligt och effektiv sätt.
Kunskaper Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang. T ex solen lyser och gör att växterna växer. Djuren äter växterna och kan växa själva. Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang. Växterna kan använda solenergin för att växa. Det kallas fotosyntes. Djuren kan sen använda den energin för att att växa. Djuren använder sig av fotosyntes, fast baklänges. Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp.

Ex: Solen sprider energi i form av ljus. Växterna kan använda energin i ljuset för att växa. Det kallas för fotosyntes. Energin som växterna bundit kan djuren sen använda sig av för att bygga upp sina celler och växa. När djur förbränner socker kallas det andning. När djuren dör kan växterna använda sig av de ämnen som fanns i djuren för att växa. Det kallas för ett kretslopp.



Mål i No - vatten och luft v14 till 21
Upplagt 2011-04-05
 

På No lektionerna kommer vi att göra en mängd laborationer inom området vatten och luft. Vi kommer även jobba teoretiskt med genomgångar, faktatexter och instuderingsuppgifter. Vi kommer att ta upp vilka grundämnen som ingår i vatten och luft. Vilka egenskaper ämnena har, var och en och tillsammans. Varje klass kommer att få möjlighet att vara i laborationssalen i stora skolan en timme i veckan. 6a sal 409 onsdag klockan 10.05-10.55, 6b sal 402 onsdag klockan 11.25-12.15, 6c sal 409 onsdag klockan 9.10-10.05, 6d sal 409 torsdag klockan 11.15-12.05. I laborationssalen kommer vi börja med att prata säkerhet och ta ett körkort för brännaren.
Redovisning sker i form av laborationsrapporter, läxförhör, och en demonstrationskväll för föräldrar vecka 21. Torsdagen den 26 maj.(Vi återkommer med tider i veckobrevet när vi närmar oss datumet). Då är vi i NO salarna i stora skolhuset, salarna 402 och 409 på plan 4.

De övergripande målen är att du ska:

Få en förståelse för luftens och vattnets sammansättning och egenskaper.

Få en förståelse för luftens och vattnets betydelse för liv och för samhället.

För att uppnå dessa mål ska du:

• Kunna laborera på ett säkert sätt.
• Kunna skriva en laborationsrapport.
• Kunna hantera en brännare.
• Känna till de olika aggregationstillstånden för vatten samt fasövergångar och deras temperaturer.
• Kunna redogöra för vattnets kretslopp.
• Känna till vattnets egenskaper. Bl.a. lösningsmedel, ytspänning
• Veta att luft är en blandning av olika gaser.
• Veta att luft tar plats, samt att varm luft tar mera plats än kall luft.
• Känna till att luft och vatten har olika tryck.
• Veta vad ett grundämne är och att allt är uppbyggt av grundämnen
• Känna till att det periodiska systemet är grundämnenas samlingsplats
• Kunna några vanligt förekommande ämnen samt deras kemiska beteckning.


Tobias och Magnus



Terminsplanering i No årskurs 6 Vt 2011
Upplagt 2011-01-31
 
Detta är en terminsplanering som kommer att bli mer detaljerad efter hand. Små ändringar kan förekomma mellan veckorna.
Vecka
2
3 Pubertet fakta och frågestund pubertet
4 Pubertet värderingsövning hygien mm
5 Pubertet laboration menstruationsskydd
6 Pubertet kärlek värderingsövningar och dramatisering
7 Pubertet utseende och repetition
8 Pubertet prov
9 Sportlov
10 Tema Leonardo da Vinci
11 Tema Leonardo da Vinci
12 Tema Leonardo da Vinci
13 Tema Leonardo da Vinci
14 Vatten och luft
15 Vatten och luft
16 Påsklov
17 Vatten och luft
18 Vatten och luft
19 Vatten och luft
20 Vatten och luft
21 Vatten och luft
22 Biologi/fysik/kemi
23 Biologi/fysik/kemi
Tobias och Magnus!


Arbetsområde Pubertet årskurs 6
Upplagt 2011-01-18
 
No - pubertet årskurs 6.
Under veckorna 3-8 kommer vi att jobba med pubertet, hygien, kärlek och utseende. Undervisningen kommer bestå av diskussioner, värderingsövningar, genomgångar, faktatexter, dramatiseringar, instuderingsfrågor mm.
Området kommer att avslutas med ett skriftligt prov i vecka 8.
Bedömningsmatris för området:

Område: Pubertet
Mål: Kunskap om vadsom händer i kroppen under puberteten.
Mycket hög kunskapsnivå: Diskutera olika kulturers sätt att hantera puberteten.
Hög kunskapsnivå: Förklara vad som händer i kroppen och jämför pojkars och flickors pubertet.
God kunskapsnivå: Känna till några kroppsliga förändringar under puberteten.


Område: Hygien
Mål: Kunskap om hygien under puberteten.
Mycket hög kunskapsnivå: Diskutera och argumentera för hur ofta man bör tvätta sig
Hög kunskapsnivå: Förklara varför det är viktigt att tvätta sig och hålla sin hygien.
God kunskapsnivå: Känna till hur man tvättar sig och håller sin hygien.


Område:Kärlek
MålKunskap om kärlek.
Mycket hög kunskapsnivå: Diskutera vad som kan hända när man är kär.
Hög kunskapsnivå: Förklara hur det kan kännas när man är kär
God kunskapsnivå: Känna till olika sorters av kärlek.


Område: Utseende
Mål: Kunskap om ditt utseende.
Mycket hög kunskapsnivå: Jämför olika pubertet och argumentera för likheter och olikheter.
Hög kunskapsnivå:Förklara varför kroppen förändras under puberteten. Ge några exempel.
God kunsklapsnivå: Känna till hur din kropp ser ut.

Tobias och Magnus!

Mål i NTA årskurs 6 – Mäta tid
Upplagt 2010-10-18
 

Under ett antal veckor framöver kommer vi att jobba med ett tema som heter Mäta tid. Målen är:
• Att arbetet tar vara på elevernas nyfikenhet och utvecklar deras intresse för naturvetenskap och teknik.
• Att eleverna lär sig att lyssna och argumentera med respekt för andra, samtidigt som de lär sig att kritiskt granska fakta och förhållanden.
• Att eleverna utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer samt löser problem i grupp och självständigt. Detta genom muntligt, skriftligt och undersökande arbete.
• Att eleverna kan utföra enkla systematiska observationer och experiment samt kunna jämföra sina förutsägelser med resultatet.
• Att eleverna får kunskap i hur människans nyfikenhet inför naturvetenskapliga fenomen lett till framsteg för samhället.
• Att eleverna får kunskap om det naturvetenskapliga arbetssättet och kan redovisa sina iakttagelser, resultat och slutsatser i skriftlig och muntlig form.
• Att eleverna känner till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild.
• Att eleverna med handledning kan planera och utföra enklare konstruktioner.

Magnus och Tobias



 

 

 

- Blommensbergsskolan -
Blommensbergssvägen 116 - 117 65 Stockholm - Telefon: 508 22 700
Webdesigner: www.liljestrand.org